Boksida

01, Intet och Alltet är en konstbok med symboliskt abstrakta målningar, som berättar om vår kosmiska tillhörighet. Till målningarna finns poetiska texter  och även citat av Sandor A. Markus, som med sin djupa kunskap förklarar vårt kosmiska och andliga ursprung.


01, Intet och Alltet kan beställas via internetbokhandel.

95 sidor i hård pärm.


Författare: Ragni Källmark 

Citat av Sandor A. Markus. 

s1
s2
s3
s4
s5

Solvals är en diktsamling som beskriver de fyra årstiderna. Dikterna, som är haikuinspirerade, börjar med våren.

"Dagen sträcker ut

sina värmande händer.

Natten tar farväl."


Titeln Solvals kommer av dikten:

"I en kosmisk vals

för Solen sina vänner.

Jorden dansar med."



Varje dikt är illustrerad i svartvitt.

79 sidor i hård pärm, 18,5x18,5 cm.

Solvals kan beställas via internetbokhandel.

Författare och illustratör: Ragni Källmark

De storögda utomjordingarna handlar om intelligenser från Zeta Reticuli som inkarnerar till det jordiska systemet efter att ha färdigställt sitt hybridprogram. Ragni Källmark berättar här om mötet med dem och vad hon fick uppleva. 


216 sidor mjuk pärm.


De storögda utomjordingarna kan beställas via internetbokhandel.

Författare och illustratör: Ragni Källmark

1

Möte med de storögda

 

 

Det var en vacker sommarkväll den 17 juni 1996 och klockan började närma sig halv åtta på kvällen. Jag låste dörren och lämnade min keramikverkstad i Gränby, en stadsdel i Uppsala, gick genom gården och kom fram till cykelbanan. Himlen var klarblå och solen värmde fortfarande. Jag kastade en blick upp mot himlen och såg ett flygplan, men det var något konstigt med det där planet, så jag måste stanna och titta efter noggrannare.Jag funderade på vad det kunde vara för något som svävade ganska nära Gränbyskolan. Det var ingen helikopter, ingen luftballong, inget segelflygplan, inget passade in. Flygplanet var tyst, inte ett ljud hördes och ingen motor brummade. Det fanns inte heller några vingar, men möjligtvis stjärtvingar och det lyste en stark solreflex från den metalliska sidan. Det var ett mycket annorlunda flygplan.

    Något liknande som hängde så orörligt i luften hade jag aldrig sett och jag nästan väntade på att det skulle falla ner på marken. Det var lika underligt som om månen plötsligt skulle fara fram på himlen i full fart.

    Efter att ha stått där och funderat en längre stund bestämde jag mig för att gå hem. Jag började gå, men tänkte titta tillbaka på flygplanet vid Kvarngärdesskolan, där det fanns en öppen plats och inga träd i vägen. Men när jag kom in i tunneln under E4:an, som på den tiden gick genom Uppsala, glömde jag hela händelsen och kom inte ihåg flygplanet förrän jag var hemma. Då ringde jag till en vän och berättade vad jag hade sett och jag kände mig upprymd och glad.

    Jag fick också för mig att jag måste berätta det här för Erik nästa dag. Han skulle komma med en leverans till min verkstad och tanken att jag skulle berätta för honom fanns hela tiden inom mig. Jag grubblade hela kvällen på om jag verkligen skulle berätta och om det var så klokt att göra det, eftersom vi bara kände varandra lite grann. Vad skulle han tänka om mig?

    Nästa dag kom Erik med leveransen. Jag tvekade och tvekade och ville inte berätta om flygplanet. Det var som om jag förde en inre kamp med mig själv, som om jag skulle explodera om jag inte sa något, fastän jag absolut inte ville. Sedan vet jag inte vad som hände, för jag frågade plötsligt något som gjorde mig häpen över mig själv:

    ”Har du sett något UFO?”

    ”Ja!” svarade han, ”över Högsbo utanför Tärnsjö för några år sedan. Det måste ha varit ett UFO.”Det var en vinterkväll och han såg genom vardagsrumsfönstret hur ett starkt ljussken på himlen kom från vänster och försvann i en båge åt höger.